Ada Lovelace | |
Ada King, grevinna av Lovelace, 1840. | |
Född | The Hon. Augusta Ada Byron 10 december 1815 London, Storbritannien |
---|---|
Död | 27 november 1852 (36 år) Marylebone, London |
Begravningsplats | Church of St. Mary Magdalene, Hucknall, Nottingham, Storbritannien |
Yrke/uppdrag | Matematik, datorteknik |
Känd för | Den första kända datorprogrammeraren |
Make | William King-Noel, 1:e earl av Lovelace |
Barn | Byron King-Noel, viscount av Ockham, Anne Blunt, 15:e baronessa av Wentworth, Ralph King-Milbanke, 2:e earl av Lovelace |
Föräldrar | George Gordon Byron, Anne Isabella Byron |
Ada Lovelace, egentligen Augusta Ada King, grevinna av Lovelace, född Byron den 10 december 1815 i London, död 27 november 1852 i Marylebone i London, var en brittisk matematiker och skribent. Hon är mest ihågkommen för sitt arbete med Charles Babbages mekaniska dator, den analytiska maskinen. Hennes anteckningar om maskinen innehåller den första algoritm som är avsedd att bearbetas med en maskin. Därför beskrivs hon ofta som historiens första datorprogrammerare.[1][2][3]
Lovelace var enda barn till poeten Lord Byron och dennes fru Anne Isabella Byron.[4] Makarna separerade en månad efter att dottern fötts och fadern lämnade England fyra månader senare; han avled till slut i sjukdom under Greklands frihetskrig när dottern var åtta år gammal. Adas mor var bitter på Lord Byron, och hon främjade dotterns intresse för matematik och logik i ett försök att förhindra att också hon utvecklade den galenskap som hon såg hos barnafadern. Ada behöll dock sitt intresse för sin far och begravdes enligt sin sista vilja vid sidan av honom.
Ada Lovelace beskrev sitt arbetssätt som "poetisk vetenskap"[5] och sig själv som en "analytiker (och metafysiker)".[6] Efter tonåren ledde hennes matematiska talanger henne fram till ett långvarigt samarbete med en annan brittisk matematiker, Charles Babbage. Särskilt rörde det dennes arbete med "den analytiska maskinen". Åren 1842–1843 översatte hon en artikel om maskinen skriven av den italienske ingenjören Luigi Menabrea, vilken hon kompletterade med en omfattande notapparat. Dessa noter innehåller vad många matematiker anser vara det första datorprogrammet[7]. Hon utvecklade också en vision om datorers potential till att inte bara producera siffror.[8] Hennes "poetiska vetenskap" drev henne fram till frågeställningar kring den analytiska maskinen som rörde relationen mellan människa och samhälle å ena sidan och tekniken som ett redskap å den andra.[9]
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Annals of the History of Computing
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Lovelace Google
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Phillips
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Simonite
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ABCL